Alla lyssnade på Avicii, ingen lyssnade på Tim

Jag minns år 2011 då jag dansade till ”Levels” på alla irländska uteställen när jag och några svenska tjejer var där och jobbade på ett shelter för hemlösa hundar.

Jag minns år 2013 då jag skulle cykla min första Vätternrunda och ”Wake me up” gick på repeat.

Jag minns år 2018 då ”Without you” spelades på radion och jag sjöng med så högt i bilen så att sambon rynkade på näsan.

Jag tror att nästan alla har något speciellt minne kopplat till en av Aviciis låtar. Avicii har berört en hel värld med sin musik. Men strålkastarljus och kändisskap är inte lika med lycka. Att stå på scenen och uppträda kan vara lika med obeskrivlig ångest och en handfull hemska tankar. Jag kände inte Tim, ja han heter ju faktiskt inte Avicii. Jag lyssnade på Avicii, men jag kände inte Tim. Jag såg SVT:s dokumentär om det unga stjärnskottet med psykisk ohälsa. Jag blev obeskrivligt berörd av detta. Jag har gått och funderat på Tim och hela Avicii-karusellen i flera veckor. Det har etsat sig fast i min hjärnhinna. Det knyter sig i magen på mig när jag tänker på hur dåligt han faktiskt mådde, han var väldigt öppen med det, men ingen lyssnade. Alla lyssnade på Avicii, ingen lyssnade på Tim. 

Det är dags nu, att vi pratar om psykisk ohälsa. Hur utbredd den är i dagens samhälle. Alla känner någon som varit där, du har kanske själv varit där. Längst ner i ett träsk av hemska tankar, sömnlösa nätter, svettig ångest och en livslust som stått på minus. Det är okej att må dåligt, det är okej att be om hjälp. Vi måste prata om detta, vi måste lyssna på varandra. Ingen ska behöva slåss mot sina demoner ensam. Vi är starka tillsammans.

Igår hade jag Avicii-spinning på Friskis & Svettis i Sundsvall. 60 minuter med bara Aviciis låtar. Det var ett sent pass men det var trots detta fullbokat. Vi trampade och svettades tillsammans och jag upplevde någon form av spinning-magi. Jag kände mig så tacksam och så lycklig över att få dela ett så känslosamt pass med så många motionärer. Efter passet var det många som kom fram till mig och de fina orden bara haglade. Alla älskar Avicii, alla ville ha mer.

Avicii lever vidare med oss via sin musik. Alltid saknad, aldrig glömd. 

En kommentar

  1. Älskade Fia, vad bra du kan sätta ord på känslor ! Puss mami

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.