Träning – Tio favoriter

I helgen har det blivit mycket jobb, nästan tjugo timmars övertid… men vet ni? Det gör inget! Jag gillar mitt jobb och mina arbetskamrater. Jag avslutade helgen med ett härligt pass på gymmet. Det är så lyxigt att ha ett helt gym för sig själv och det hade jag idag. Jag drog igång Sabaton i högtalarna och hoppade runt i gymmet som en halvgalen liten duracellkanin. Efter jul och sjukdom så har träningsdrivet kommit tillbaka och jag vill dela med mig av det, här kommer tio favoriter just nu…

Favoriten i hörlurarna – ”The last stand” med Sabaton.

Favoritövning i gymmet – Utfallssteg med viktplatta.

Favoritdryck under träning – Vatten!

Favoritpass på gymmet – Spinning, det kommer nog alltid att vara spinning. Jag testade GRIT förra veckan och det var väldigt roligt och jobbigt, 30 minuter stenhårt pass då man använder sin kroppsvikt, några viktplattor och en skivstång.

Favoritfärg på träningskläderna – Jag är inne i en lila period, gärna lite knalligt.

Favorit pre workout – En chokladbit.

Favorit post workout – Bananpannkaka. Visa ihop ett ägg och en banan, stek sedan i stekpannan… klart! Så gott och så lätt. Blanda i lite kvarg om du vill ha mer mättnadskänsla.

Favorit stretchövning – Sitt ner i skräddarställning. Ta höger hand på utsidan av vänster knä, lås bålen och vrid samtidigt överkroppen till vänster, placera vänster hand bakom kroppen. Gör samma sak åt andra hållet. Bra för att behålla rörligheten i axlar och rygg.

Favorit träningsredskap – En stor ”yogaboll”, den kan användas till så mycket. En övning som jag älskar är när man lägger sig på rygg på en bänk och tar yogabollen mellan fötterna och rör benen sakta upp och ner med bollen  låst mellan fötterna. Det bränner fint i bålen efter cirka 30 repetitioner.

Favoritgym – Jag har precis köpt kort på EGO och trivs väldigt bra där men kommer alltid att känna lite extra för Friskis, det är en sån genuin och mysig känsla hos dem.

Nu utmanar jag Helena och Anna som i sin tur får utmana två vänner som också ska lägga upp dessa tio favoriter!

 

En vecka till Vätternrundan – Hur gör du? Hur gör djur?

”Trampa,

Trampa,

Överlev.”

En vecka kvar till Vätternrundan, eller för mig är det drygt en vecka för att vara exakt. Startskottet för Team Sky Blues sub11-lag går klockan 06:04 på lördag morgon. En löjligt bra starttid med tanke på förra året då vi startade vid 12 på kvällen och året innan det då vi startade vid 20-tiden på kvällen. Det är något magiskt med att cykla hela natten men det är fruktansvärt jobbigt och slitsamt. Kroppen är inte gjord för att vara vaken på natten, speciellt inte sittandes på en cykel, trampandes 30 mil runt en stor pöl.

Den där älskade, hatade, fantastiska och fruktade pölen. Pölen som vi alla känner till som Vättern. Hur gör du med en vecka kvar till start? Hur gör djur? Cyklister är ett flockdjur men vi agerar säkerligen väldigt olika inom denna flock. Jag läser mycket bloggar och artiklar om hur man bör agera och inte agera sista veckan innan Vättern men jag försöker att agera mer på min egen erfarenhet och mindre på tips från skribenter av olika rang och med olika klang. Det blir trots allt min fjärde Vätternrunda i år så jag vill tro att jag har lite koll på läget… Men med Vättern så vet man aldrig, det kan hända vad som helst under 30 mil. Och då menar jag vaaad som helst.

Hur ser min plan ut kommande vecka?

Imorgon, lördag – Ensamtur från Uppsala till omtalade fiket Drömkåken och sedan tillbaka. Det blir cirka 12-13 mil totalt. Det sista längre passet innan pölen.

Söndag – Ett kortare pass på förmiddagen, cirka 4 mil, för att cykla ur benen efter lördagen pass. På kvällen blir det styrketräning och rehab för mitt knä på gymmet. Jag har slarvat med rehabträningen och det är INTE bra. Skärpning Sofia, skärpning.

Måndag – Lättare pass på cykeln, cirka 3 mil, samt rörlighet och stretch deluxe.

Tisdag – Lättare styrketräningspass och rehab på gymmet.

Onsdag – Lättare pass på cykeln, cirka 3 mil, samt rörlighet och stretch deluxe.

Torsdag – PACKA och cykla ett lättare pass, cirka 3 mil, om jag hinner.

Fredag- Bilresa till Motala, lättare pass på kvällen bara för att bli av med stelheten från bilresan.

Lördag- VÄTTERNRUNDAN, startskottet går 06:04. Wihohohohho! *peppad och nervös*

Söndag – Slagen hjälte.

Jag tycker att planen känns lovande och jag känner mig stark med mina 150 mil i benen. Det enda som oroar mig något är att min gamla knäskada gjorde sig tillkänna under cykelpasset i onsdags. Men jag försöker tänka att jag tog mig runt Vättern på dryga 12 timmar förra året och då var knäet paj, jag fick låna en cykel som hade en sadel som hoppade ”ur led” x antal gånger under rundan och jag hade dessutom en riktig läskig hosta… Men det gick ju det också. Fast det var ingen trevlig åktur. Sista tio milen cyklade jag nästan bara med ett ben kändes det som. Jag hade så ont i det högra knäet. Och jag svor över cykeln. Min cykel, som inte kunde närvara runt pölen, hade susat av biltaket ute på motorvägen en vecka innan Vätternrundan så det kom inte på fråga att jag skulle cykla på den. Nog om Vättern 2015, det var en stor besvikelse på alla sätt och jag VET att årets runda kommer att bli tusen gånger bättre. TUSEN och MILJONER. Det har jag bestämt.

Hur ser din sista träningsvecka innan Vätternrundan ut?

Jag avslutar inlägget med en text som jag skrev precis efter förra årets målgång på Vättern och en bild på mig och Tina precis innan start. Jag älskar den där bilden! Texten är dock inte lika älskvärd…

”Här står jag med ett leende på läpparna och tårar i ögonen. Konstigaste Vätternrundan hittills. Första 13 milen strulade min sadel men jag cyklade med laget i klungan. Sen skrek knäet av smärta och min hosta blev bara värre. Jag och en annan skadad och tapper soldat i laget släppte klungan och cyklade tillsammans i 7 mil. Vi kramades, grät av smärta och besvikelse, taggade varandra och fick tillbaka energi efter långa vilopauser. Sista 10 drog jag iväg själv och sket i pauserna och rullade på löjligt bra. Knäet gjorde ont men inte mer än vanligt. Gick i mål, ledsen av flera anledningar. Var först bara arg och besviken men efter några djupa andetag och perspektiv på det hela så är jag mer än nöjd. Jag bet ihop och visade för mig själv hur mentalt stark jag är när det krävs. Jag borde inte ha cyklat med tanke på att kroppen inte varit helt 100 på slutet men nu står jag här.”

11391322_10153287577740310_7656482806505072206_n